De finns flera typer av knäbesvär som ger smärta på framsidan av knät och den vanligaste kallas PFSS (patello-femorala smärtsyndrom). Nio cohortsstudier har rapporterat att incidensen hos aktiva unga är 7 %. Kriterierna för PFSS är knäsmärta vid belastning, smärta efter långvarigt sittande, smärta vid gång i trappor eller huksittande. Orsaken till PFSS är oftast multifaktorell. Dysfunktion av muskulaturen runt knäleden diskuteras mycket intensivt som orsak till PFSS. Flera studier visar att hos patienter med PFSS förekommer det vanligen en minskad aktivitet/hämning av muskulaturen på insidan av knät, jämfört med muskulaturen på utsidan. Det har även visats att patienter med en stor muskelhämning svarar sämre på traditionell rehabilitering av främre knäsmärta, därför skulle det vara av stor klinisk vikt att redan tidigt i rehabiliteringen försöka minska eller eliminera denna muskelinhibering. Stödjande bevis finns även för att tajmingen mellan dessa muskler vid en knäledsextension kan ha förändrats. Förändringen innebär att muskulaturen på insidan aktiveras senare vid en knäledsextension än muskulaturen på utsidan. En minskad aktivitet och försening av muskulaturen gör att knäskålen förskjuts åt sidan vid aktivering av främre lårmuskeln. Detta kan resultera i att strukturer vid knät blir irriterade och smärta uppstår på framsidan av knät.

Behandlingen av PFSS är även den mångfacetterad. I tidigare litteratur finns många behandlingsmetoder beskrivna. Träning, tejpning, ortoser, stretching och elstimulering är vanligt förekommande behandlingar. Tidigare studier har visat att man genom manipulation av ländrygg och/eller bäcken kan minska hämningen i muskulaturen på knäts insida. Vid manipulation av ländrygg eller bäcken påverkar man framför allt receptorer som sitter i ledkapslarna runt ryggradens och bäckenets leder. Genom att påverka dessa får man en förändring av aktiviteten i de nerver som försörjer främre lårmuskeln och på så sätt kan man påverka hämningen av muskulaturen. Genom att kombinera manipulation med träning av muskulaturen på insidan av knät kan man minska hämningen och öka aktiveringen av muskeln samt förbättra tajmingen mellan muskulaturen runt knäskålen och på så sätt minska irritationen på strukturerna vid knät.

Denna randomiserade och kontrollerade studie syftade till att utvärdera ländryggs- och/eller SI-ledsmanipulation (läs mer om manipulationsbehandling här) som behandlingsmetod för patienter med främre knäsmärta. Studien utfördes på Karolinska sjukhusets forskningscenter. Behandling och utvärdering pågick vid fyra tillfällen under fyra veckor. 20 personer i åldrarna 22-45 deltog, 9 män och 11 kvinnor, samtliga med långvarig främre knäsmärta. Två personer hade tidigare fått knäkirurgi och samtliga hade mottagit andra typer av terapier innan de kom in i studien, såsom träning, sjukgymnastisk eller farmaceutisk behandling. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i tre grupper. En grupp fick bara manipulation medan en grupp fick manipulation och hemträning av M. quadriceps femoris. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp som fick ultraljudsbehandling över ländryggen. Behandlingseffekten utvärderades genom maximal koncentrisk och excentrisk benspark i en Kincom dynamometer samt skattning av smärtan i en VAS-skala. Vi kunde se en signifikant sänkning av smärta hos gruppen som fick manipulation och hemträning jämfört med kontrollgruppen. Vi kunde även se att manipulation och hemträning minskade de faktiska besvären hos personer med främre knäsmärta. Samtliga av dem som fick manipulation och hemträning blev bättre varav 2 personer blev helt bra efter 4 veckor.

Med tanke på ovanstående förklaringsmodeller och resultaten i denna och tidigare studie tycker vi att kombinationen av manipulation och hemträning är en bra och effektiv del av behandlingen för patienter med PFSS, även de med långvariga besvär. Vi vill även belysa vikten av en korrekt diagnos av patientens knäledsbesvär för att så snabbt som möjligt inleda en adekvat behandling.